känsla för snö
Jag läste ett par artiklar om förhållandet mellan språk och tanke. Styr språket hur vi tänker, eller är det våra tankar som påverkar språket? Det är en intressant fråga utan något säkert svar. Troligen är det både och.
Säkert är i alla fall att språket speglar kulturen vi lever i. Till exempel finns det få ord som är så svenska som ordet lagom, och det är också väldigt svårt att översätta till andra språk. I spanskan däremot finns uttryck som är väldigt välanvända men svåra att översätta till svenska, som till exempel tomar algo. Att "ta något" innebär att gå ut på ett kafé, en bar eller en restaurang, för att umgås under någon form av intag av mat och/eller dryck. Här i Sverige måste vi vara mer specifika med våra avsikter. Ska det vara en öl, en drink, lunch eller fika? (för att nämna en annan av klassikerna i kategorin svåröversatta svenska ord).
En finess som det svenska språket har och som många andra saknar är ett rikt utbud av ord för olika typer av snö. En spanjor skulle knappast ha hälften så många ord att välja på, men han har heller inte behov av det. Säkerligen skulle han inte inse att skillnaderna existerade förrän man förklarade dem för honom. Visst kan han uppfatta skillnaden mellan snöfall, snöblandat regn, frost och tö. Men Norstedts spanska ordbok innehåller inga ord för skare, rimfrost och tjäle. Och hur är det med de finare distinktionerna mellan lössnö, pudersnö, kramsnö, drivsnö, blötsnö, yrsnö och nysnö? Eller mellan slask, snömodd och snöglopp? Kan ni komma på fler?
För övrigt reder artiklarna ut den länge omstridda frågan om hur många ord som eskimåerna egentligen har för snö. Svaret är fyra.
(Den intresserade kan läsa artiklarna här: http://www.economist.com/debate/overview/190 .)
Jag har ett snörelaterat ord att bidra med som en spanjor nog inte skulle kunna förstå; Plogsträng Den/de snövallar av mindre art som är biprodukten när plogbilen har varit framme.
