och så lite diktande
Skriv en sång om allt som är stort,
om allt vi inte gjort,
om fegheten.
Där i mörkret bland toner i moll
där allt stannat på noll
finns enigheten.
Men i varje utsliten höstmelodi
i platta ord av nostalgi
gror dumheten.
Så sudda ut varje mening, varje sats
allt för att ge plats
åt tomheten.
För allt som är vackert bär på en sorg,
och på alla myllrande torg
lurar ensamheten.
Kommentarer
Trackback
