en saga om en infiltratör
Det var en gång tre små björnar som levde ett fridfullt liv i ett hus i skogen. Det hejades glatt under fotbollsmatcherna framför TV:n, det åts nygräddade pizzor och konsumerades stora mängder mellanmjölk, och kärleksfulla glåpord utväxlades hjärtligt.
Men någon gång på vårkanten började förskräckta rop höras från olika delar av huset. Någon har ätit av min mat! Någon har suttit i min stol! Någon har sovit i min säng! Nej, det var inget monster som hade smugit sig in i våra tre björnars hus. Det var Guldlock som kom och hälsade på, och hon kände sig genast som hemma.
Ja, det visade sig efter ett tag att hon trivdes så bra i detta björnhus att hon bestämde sig för att flytta in.
Första dagen var Pappa Björns födelsedag, och då blev det kalas. Lilla Björn (som egentligen var en fisk) hade bakat en tårta med jordgubbar på. Guldlock lagade middag. Mellanbjörnen, som kurat i sitt ide tills Guldlock schasat upp honom, spelade TV-spel under glada utrop.
På kvällen var Guldlock trött och ville sova, och då spelade de snälla björnarna för henne och sjöng godnattsånger. Och hon slumrade så sött den natten, vaggad till sömns av ekot av deras röster och Super Marios gälla stämma.
Och än är inte sagan slut.
:D Sicken bra liknelse!
:)