en föraning

Jag bor med två oslipade diamanter i fråga om gullighet. Manu ringde mig bara för att höra om allt var bra och om jag hade träffat Guillermo än. Jag försäkrade honom om att ja, Guillermo är jättetrevlig. Idag fixade Manu min gnisslande dörr och Guillermo gav mig lite av sin ris- och grönsakspanna som han hade lagat. ”Det är verkligen inget speciellt”, tyckte han. Jag tyckte att det var jättegott.

 

Något säger mig att jag kommer att trivas här.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0